Anna frilansar som matskribent och receptmakare. Grunnar mycket på råvaror, sorter, tendenser och annat. Har svårt att hålla sig till traditionella recept, det slinker gärna in influenser från olika håll. Håller höns och samlar allt ätbart inom ramen för allemansrätten. Lagar gärna mat med det som finns inom räckhåll och driver anti-matsvinnprojektet Resurskocken.
Drömmer du också om att ha egna höns i trädgården? Om att kunna gå ut och plocka in nyvärpta ägg som du direkt kan använda i matlagningen? Det gjorde matskribenten Anna Billing.
Kommentarer
Nej,nej,nej, inga ihjälkokta riskorn hopklibbade med sötsliskig mjölkjox.
Förövrigt tillhör just ris à la Malta en av de mera känsliga rätterna på julbordet, kombinationen torra råvaror (ris) + mycket näring (grädde) ger utmärkta förhållanden för sporbildande bakterier att växa, så man bör verkligen se till att förvara den kallt, annars riskerar man behöva vomera ofrivilligt.
PS. Länken till SvD har en parentes ")" för mycket i adressen.
Klart det skall vara ris à la Malta! Hos oss blir det på Annandagen. Den skall göras på kärleksfullt tillagad, hemkokt risfrynsgröt. God smak av vanilj sakall den ha, och blandas med inte alltför hårt vispad grädde till trevligt konsistens - dvs inte stabbig!
Maltan serveras i portionsform; en lagom stor/liten klick, tillsammans med en hallonsås spetsad med Limoncello. Tror jag fick insoirationen frpn ett nummer av Allt om Mat för pratal sedan...
Näe, det är en misshandel av ris, en sörja som faktiskt inte borde få förekomma.
Hm, versionen med mandel och vanilj + syltade bär lät underbar. Jag har länge funderat på att ge portionsformar med ris a la malta ett hårt och knaprigt karamelltäcke, som creme brulee. Någon som har provat?
Tycker tyvärr att Ris a la malta är ruggigt äckligt. Men jag gillar inte gröt eller annan mjölkmat heller.
Hälsar fröken Dill
det är ingen i vår familj som tycker om ris a la malta..men ändå finns den ändå där på julbordet=) haha..
I Anna Bergenströms "Vinterns goda ting" fann jag receptet på danskt mandelris med körsbärssås. Från den dagen är den en given efterrätt på julen. Baserad på risgröt lagad med fet mjölk så den blir härligt krämig och en körsbärssås som enkelt görs genom att smälta lite körsbärsmarmelad i en kastrull (om man nu inte har varit förutseende och sparat körsbär från i somras i frysen). Jag antar att den även finns med i nyare upplagor av boken, jag hittade den för rätt många år sedan. Den är ljuvlig. Ett annat tips för att göra ris a la malta lite fräschare är att blanda i kesella eller yoghurt i.st.f grädde. Ge mandelriset en chans!
Vidrigt . Jag mår illa av bara tanken på att äta kall fettig risjagfinnerfaninteord .
Ris á la Malta är en absolut nödvändighet på julbordet. Lika viktig som skinkan.
Men det kan vara lite småtrefvligt att spetsa vispgrädden med ena slurk mörk rom innan densamma rörs ned i baljan. Detta förfarande lär emanera från vårt tidigare Moderland (dvs Danmark). Liksom det tidigare i tråden beskrivits inblandning av körsbärssylt. Man måste ju bredda sina vyer och ta intryck av den internationella matrevolutionen. Jhu.
Undrar förresten var Malta kommer in i bilden? Johanniter-orden? Suleiman den Store? Riddarfalkarna?
*puzzled*
Min mor är ifrån Danmark och vi har spenderat en hel del jular med dansk julmat. Den danska ris a la mande är otvivelaktigt betydligt godare än den slabbiga svenska varianten som jag aldrig gillat. Risgrynsgröt kokt på fet mjölk med vanilj, blanda i skållade hackade mandlar och lagom vispad grädde. Smaksätt ev. också med lite sherry. Servera kall med körsbärssås som kan bättras på med lite portvin om man vill eller dylik. Och så en hel (skållad) mandel i. Den som får mandeln brukar få någon form av mandelgåva, en generisk present av något slag (tex chokladask).
Maltan ska absolut inte göras på risgrynsgröt!! Inte undra på att så många tycker denna läckra juldessert är så äcklig.
Grötriset ska först sköljas mycket noga. Det räcker med ca 1 dl ris, eller 1,5 dl. Mycket vatten och en nypa salt kokas upp i en stor kastrull och det väl avrunna riset hälls försiktigt ner i en stråle. Vattnet måste koka livligt hela tiden! När riset är klart, fortfarande med en liten tuggig kärna kvar, sköljs det i iskallt vatten och får rinna av. Valfri mängd tjock grädde (5 dl blir bra) vispas ganska hårt. Rivet skal av en citron tillsätts, liksom 1-2 tsk vaniljsoker och strösocker efter behag.
Klyftorna från 4-5 väl skalade apelsiner (allt det vita ska bort) klipps i små, små bitar och blandas med grädden. Ställ kallt tills det är dags att njuta. Detta blir en frisk och härlig Malta, jag lovar;-)
Ris ála Malta har aldrig varit någontig som stått på vårt julbord. Men däremot har vi nog haft vanlig risgrynsgröt med farmors saftsoppa alternativt ostkaka med varma hjortron. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om apelsinriset, förutom att jag sett att det ofta innehåller konservmandariner, vilket kan vara det mest osmakliga jag vet. Nu tänkte jag i alla fall tipsa om den klassiska ostkakan som är god utan remake. Receptet finns på min blogg. Ha en fortsatt fantastisk Jul allihop!
Jag måste erkänna att jag mår fruktansvärt illa av Maltan. Det är så mäktigt att jag inte riktigt mäktar med. Men Magnus är tokig i den!
Efter att på sjuttiotalet firat jul med danskar i Tanzania kan jag inte tänka mig en jul utan Ris a la Malta på danskt vis. Och jag vill påstå att få efterrätter är så spridda världen över som olika risrätter med mjölk, bär och mandel...
http://lottabrinck.wordpress.com/?s=Ris+a+la+Malta
Sidor