En beatburgare, någon?
Min hjärna har känts inrutad som en sätterikast på sistone: mycket receptjobb, en hel del saker på familjefronten och så har vi öppnat fiskavdelning i butiken. Men i tisdags lyckades jag ändå hasta iväg och äta lunch när Anna-Kajsa Lidell och Lunds Måltidsservice bjöd på beatburgare i Polhemsskolans personalmatsal, för Anna-Kajsas innovation är riktigt spännande som komplement till mer vegetarisk mat i allmänhet och upprop som Meatless Monday.
Vi träffades förra året då vi båda satt med i Foodwires paneldebatt på Passion för mat i Göteborg och har hållit kontakten sedan dess. Vad Anna-Kajsa har gjort är att laborera med bönor för att få till en näringsrik massa, beat, som kan användas till att minska köttmängden i allt från hamburgare och korv till köttfärssås och bröd. Det kanske inte låter så upphetsande med tillsatser när vi snöat in på rena råvaror de senaste åren, men just att den är tänkt att fungera ihop med kött gör att man kan börja räkna på miljöaspekterna och då blir det plötsligt högintressant: Om alla skolbarn vid ett enda tillfälle skulle byta ut en vanlig hamburgare mot en beatburgare med 50% kött och 50% böna skulle det kunna minska koldioxidutsläppen med 1 400 ton CO2 vilket motsvarar utsläpp från 1400 villor med bergvärme samtidigt som näringsvärdet i burgaren består. Dessutom skulle det leda till större konsumtion av svenska baljväxter vilket också hade varit bra för det ekologiska jordbruket, då grödorna skiftas på fälten.
Anna-Kajsa har tagit fram olika sorters beat med olika konsistens. En är ljus och går att blanda i soppor och pannkakssmet, en är brun och lite grövre och passar bra till färsprodukter. Jag skulle fått en laddning på prov och laga köttbullar med, men påsen försvann på lagret i butikens julkaos och först nu i tisdags fick jag några plastförpackningar som ligger i min frys.
Vad smakade beat-burgaren då? Ja inte böna, i alla fall. Den dominerande smaken var trots allt kött, och jag tyckte både konsistens och smak var god (jag hade ju förstås velat krydda upp hela faderullan ett par snäpp, men så är det ju ofta med storköksmat.) Dessutom så var den delad i förväg - om någon nu tycker att snittytan ser torr ut - det var inte burgaren. Till den smakade vi en hummus på beat och focaccia bakat med böna. Brödet var utmärkt, men hummusen vill jag nog gärna fortsätta göra på kikärter.
Det viktigaste är nog att man är tydlig i kommunikationen med dem som ska äta beat-burgare, för om man vet varför så blir man också delaktig i projektet, lite som med vårt projekt Resurskocken som ju också bygger på en ömsesidig överenskommelse. Beat är också ett modernt projekt där ett framtida eventuellt överskott ska återinvesteras för att ta fram fler livsmedelsprodukter som gynnar en hållbar konsumtion. Sådant gillar jag.
Kakorna på bilden ovan innehåller också hela 30 % böna och blir på det sättet mer näringsrika än vanliga kakor. Inte heller där slog bönans smak igenom. Funderar som bäst på vad jag ska göra med mina egna prover. Det lutar åt korv ...
Kommentarer
Det framgår inte vad det är för bönor som används? Men annars passar just mixade bönor och ärtor som utfyllnad i många sorters maträtter. Även en del gryn kan, och har ju traditionellt sett använts som en sorts utfyllnad till kött, t ex korngryn som används till olika sortera innanmat, men som också fungerar utmärkt i en köttfärssås.
Visst är det intressant när samma människor som hyllar korvar med hög köttprocent varvar med att beklaga sig över köttkonsumtion? Grynkorv, isterband etc är ju ljuvliga klassiker!
Jag har just mumsat på köttfärslimpa (fylld med bland annat fikon) där jag använt röda linser i färsen. Jag är lite nyfiken på näringsvärdet i Beat. Hur bibehåller man t. ex. järnnivån? Man måste ju dessutom ta hänsyn till att icke-hemjärn absorberas sämre.
Kurt: Det finns lite olika bönor i de olika produkterna, en av dem görs på svenska bruna bönor, en på kinesiska ekologiska. Och det är bönor och vatten som är själva bönfärsen. Idén med att dryga ut kött med bönor är ju inte på något sätt ny, men vad Anna-Kajsa gör är att ta reda på vad som passar bäst i olika kombinationer och göra effekterna mätbara. Jag tror jag släpper in henne i tråden för att svara närmare.
Lisa: Ja jakten på rena råvaror är ju sällsynt dålig ur klimatperspektiv i de fall den lett till ökad "ren" köttkonsumtion.
Nu är jag inte nutritionist, men infon jag har fått är att järnet i snitt på en beatprodukt ligger på 2,1 mg/100 g att jämföra med rent nötkött 2,3, fläskkött 0,9 och kyckling 1,05 mg. Räkna till det fibertillskottet och folsyran som sticker iväg från 12 mikrogram/110 g i nöt till 132 i beat. Sedan så ökar upptagningsförmågan ytterligare när baljväxter kombineras med kött och ännu bättre proteinvärden om man äter spannmålsprodukter till.
Låter spännande! Jag, som tycker quorn är dödsäckligt och är allmänt skeptisk till sojafärs och sojakorv, tycker detta låter som en strålande bra produkt och spännande.
Beat är inte bara en ingrediens. Jag har utvecklat den helt utifrån att den ska få största möjliga inverkan i miljöfrågan och folkhälsan. Trygga maten lokalt och globalt. Tankemodellen är att lyckas vi göra om befintliga storsäljare till något som smakar likadant och har en textur som är bekant så kommer den stora massan att börja konsumera mer hållbart. Målet är också att kunna öppna nya marknader för befintliga svenska baljväxter och sådana som bara provodlats. Och göra det mest hållbara köttet, ekologiskt naturbeteskött, köpbart för fler då Beat är billigare än kött. Min förhoppning är att skapa ett socialt varumärke som kanaliserar hållbar innovation snabbt och samtidigt knyter ihop världen genom att investera i småskaligt ekologiskt jordbruk i Afrika. För att trygga maten där.
För utvecklingen är det viktigt hur vi benämner hållbara produkter. Därför väljer jag att aldrig tala om Beat som en utdrygare, som utfyllnad eller tillsats. För mig är det att leva kvar i tiden då kött var allena rådande. Jag säger helt enkelt en böningrediens som kan användas i en modern blandfärs tillsammans med kött och för att göra andra rätter näringsrikare.
Spännande. Jag försöker göra maten så mycket vegetarisk som möjligt, men mina killar är riktiga köttätare. Men jag kanske kan smyga med lite beat trots allt.Ska testa det
Modern blandfärs-det uttrycket gillade jag:) Är vego sedan många år du tänker helt rätt Anna-Lisa. Ska följa dina resor på Taffel med stort intresse.
fantastiskt! Vi äter vegetariskt flera dagar i veckan här hemma och jag skulle gärna öka på. Nu saknas bara den viktigaste upplysningen: var köper man beat?
PS Först kopplade jag namnet till Jack Kerouac, och det hade ju varit ännu roligare på sitt sätt.... //s
Håller med om att modern blandfärs är en bra beskrivning (vem vill vara omodern?).
Anna-Kajsa: Ekologiska/Fairttrade-beatbönor? Pralin: A-K har provat både på sina barn och på en skock LRF-bönder. Ingen märkte att det var 50% böna i ...
CrimsonAnna: Jag lovar att rapportera vad som händer.
Stefan: Haha det var en rolig twist! Än så länge tillverkas inte beat i ngn större skala, men jag antar att det kommer ett genombrott snart. Tänk så mkt det hade betytt för miljön om, låt oss säga Scan, hade gjort beat-köttbullar och beatfalukorv och kommunicerade det på sina förpackningar så att folk kunde välja det till vardags! Då hade vi kunnat bidra till dramatiskt sänkta koldioxidutsläpp i vardagen.Spännande matte.
Härligt med så mycket positiv respons:-)
Anna: Alla Beatbönor är KRAV-märkta. Tyvärr är fairtrade en bristvara på bönsidan. Det existerar men snudd på inte. Mitt mål är att de på sikt ska vara svenskproducerade. Idag är det bara en som är det. Mikael på Ugglarps Grönt kommer att provodla massor av bönor i år.
Stefan: Just nu är det bara storkök som kan köpa Beat. Jag jobbar som bäst på att skapa logistiken kring leveranserna. Härom dagen åt 1700 barn Beat Köttfärssås med stor förtjusning på Landvetterskolan. 25% av nötfärsen hade ersatts med Beat Brown.
Jag är en liten aktör och måste ta introduktionen steg för steg. Likviditeten i bolaget måste hålla hela vägen. Förhoppningen är att kunna leverera en Beatburger till olika positiva events under sommaren.
Hej! Jag är nutritionist och kan understryka att det som Anna Billing skriver om näringsvärdet för Beat stämmer. Jag har gjort flera näringsberäkningar av produkter med Beat åt Anna-Kajsa Lidell och här har jag sammanfattat vad jag kom fram till:
Potatismos, pannkakor och hamburgerbröd med Beat innehåller mer järn än de utan Beat. Burgare med både Beat och nötkött har ungefär samma järnvärde som de med enbart nötkött (lite, lite lägre för de med Beat).
Potatismos, pannkakor och hamburgerbröd med Beat ger mer protein och zink än de utan Beat. Burgare med både Beat och kött har lägre innehåll av protein och zink än de med enbart nötkött.
Alla rätter med Beat har högre innehåll av fibrer, magnesium, kalium, folat (folsyra).
Många kvinnor har låga järnvärden och precis som Anna Billing skriver kommer det oorganiska järnet från baljväxterna att tas upp lättare i en burgare med både Beat och nötkött, tack vare den så kallade köttfaktorn. Läs om den här: http://www.svensktkott.se/faq-naring/vad-ar-kottfaktorn/
Män har sällan låga järnvärden och har inga näringsmässiga anledningar att äta så mycket kött som idag. Vi svenskar äter idag mer protein än vi näringsmässigt behöver, så det skulle inte vara någon fara om intaget minskade lite. Däremot vore det oerhört positivt om vi ökar intaget av speciellt fiber och folat!
Allt gott!
/Camilla Gard
Vad bra att ni hoppade in i tråden, Anna-Kajsa och Camilla. Kommer det upp fler frågor här får ni gärna fortsätta att besvara dem :)
Nu är Anna-Kajsa med och tävlar med "Beat" om att bli smartaste lunchen! Kolla in hennes bidrag här (en 66 sekunder lång video) och rösta!!!
(för att rösta behöver ni först registrera er längst upp till höger på sidan)
http://smartlunch.ideascale.com/a/dtd/50-K%C3%B6tt-50-B%C3%B6na/349223-1...
Sidor